För några dagar sedan avslutades världens tredje största
idrottsevenemang, Paralympics, som denna gång gick av stapeln i Rio de Janeiro.
En tävling som varit mitt mål under fyra års tid. Att jag efter en säsong fylld med
sjukdom och otur missade att ta mig dit var min karriärs största bakslag, det
var i alla fall vad jag kände efter att jag fick beskedet. Att jag svikit alla
mina sponsorer, min klubb, min tränare, alla som trott på mig och mina nära och
kära som alltid stöttat mig när jag behövt det.
Men det var tack vare stödet från alla dessa människor som
gjorde att jag tog mig ur de tankarna och kom ut på andra sidan ännu mer
målmedveten och ännu mer säker på att jag verkligen gjort allt jag kunnat dessa
fyra år sedan det förra Paralympics i London 2012 där jag blev 13e man på 100m.
Allt jag gjort sedan dess har varit för att förbereda mig så att jag ska kunna
prestera bättre i Rio. Med allt detta i ryggen är jag mer taggad än någonsin
inför de kommande åren mot Paralympics i Tokyo 2020!
Men tillbaka till Rio. Ni som följde friidrottstävlingarna
kanske märkte att jag ändå var med på ett hörn. Det var några veckor efter
beskedet att jag inte kom med till Rio som SVT hörde av sig och undrade om jag
inte kunde tänka mig att ställa upp som expertkommentator och kommentera
friidrotten under Paralympics tillsammans med Jakob Hård. Väldigt överraskad,
ärad och lite smått nervöst inför vad som komma skall tackade jag ja.
Att få vara en av dem som förmedlade de otroliga prestationerna
som utfördes i Rio och delge all den erfarenhet och information jag samlat på
mig under alla år var en grymt härlig känsla. Att sedan få jobba tillsammans
med en så otroligt duktig och erfaren kommentator som Jakob Hård och resten av
kommentatorerna och gänget som gjorde sändningarna så himla bra, som gjorde det
hela ännu mer minnesvärt.
Paralympics i Rio kommer vara något jag minns med glädje,
trots att jag inte lyckades helt med det mål jag siktat på under fyra år. Vill passa på att tacka alla som stöttat mig hittills, utan er hade jag aldrig tagit mig så långt som jag har.
Nu är
det dags att titta framåt och planera mot att bli så bra som jag kan bli till
Paralympics i Tokyo 2020, nu kör vi! :D
